Hur man blir webbutvecklare

– Allt du behöver veta för att bli webbutvecklare

Teknik spelar en stor roll i vårt dagliga liv, från de enklaste apparna till de mest banbrytande uppfinningarna. Varje webbplats eller mjukvara som vi stöter på har byggts av en utvecklare – men vad är webbutveckling egentligen, och vad gör de? Allt detta kommer att besvaras i den här guiden till hur man blir webbutvecklare.

För det yttre ögat kan det verka som ett komplicerat, förvirrande och något helt otillgängligt fält. Så för att kasta lite ljus över denna fascinerande bransch så har jag sammanställt den ultimata introduktionen till webbutveckling och vad som krävs för att bli en fullfjädrad webbutvecklare.

I den här guiden så går jag igenom grunderna för webbutveckling i detalj och visar dig sedan de grundläggande färdigheter och verktyg du behöver för att ta dig in i branschen. Om du bestämmer dig för att webbutveckling är något för dig, så är nästa steg att börja lära dig de grundläggande färdigheterna, som du kan göra i någon gratis, onlinekurs designad för nybörjare.

Först ska vi dock ta en titt på webbutvecklingsbranschen som den ser ut 2022, och överväga om webbutveckling är ett smart karriärsteg – då med särskilt fokus på effekterna av Covid-19-pandemin.

Här är vad vi ska täcka:

Hoppa gärna vidare med den klickbara menyn. För nu kör vi!

1. Är det ett bra tillfälle att bli webbutvecklare just nu?

Innan du hoppar in i en ny karriär så är det viktigt att överväga vägen framåt. Kan din nya bransch erbjuda dig stora möjligheter och stabilitet? Hur troligt är det att du blir anställd efter att du har tagit examen från ditt valda program eller utbildning?

I kölvattnet av de senaste två åren så är dessa frågor viktigare än någonsin. Covid-19-pandemin har haft en stor inverkan på ekonomin och på arbetsmarknaden. Inledningsvis 2020 så ledde detta till att anställningen saktade ner, eftersom globala nedstängningar trädde i kraft.

Emellertid så ledde massvaccineringen och den ekonomiska återhämtningen till en ökning under 2021, med en anställning som bara avtog mot slutet av året, enligt tillgänglig statistik. Men statistiken påpekar också att 69% av bristen på sysselsättning kommer från fritids- och turistnäringen, samt utbildnings- och hälsovårdsbranschen, som är särskilt covid-känsliga.

Detta är ytterligare en indikation på att arbetare dras mot industrier och arbeten som är mer ”Covid-säkra”, såsom teknik. Med det i åtanke, så låt oss ta en titt på tillståndet för webbutvecklingsbranschen för 2022.

Är webbutvecklare efterfrågade just nu?

Du kommer att ha märkt att, oavsett vad som händer i världen omkring oss, så är tekniken allestädes närvarande i våra liv. Oavsett om det är att bläddra igenom våra favoritappar för sociala medier, kolla nyheterna, betala för något online eller få kontakt med kollegor med hjälp av samarbetsprogram och verktyg – det mesta av det vi gör bygger på någon form av teknik. Bakom denna teknik så finns det ett team av webbutvecklare som inte bara har byggt den, utan ständigt underhåller den för att säkerställa att den fungerar felfritt.

De som kan bygga och underhålla webbplatser, appar och mjukvara har en avgörande roll att spela i dagens teknikdrivna värld – och detta återspeglas på arbetsmarknaden för webbutveckling. Enligt tillgänglig statistik så beräknas anställningen av webbutvecklare växa med 8% från 2019 till 2029 – vilket är mycket snabbare än genomsnittet för alla yrken.

Men gäller detta fortfarande efter de senaste två årens oförutsägbara vändningar? Med ett ord, ja: webbutvecklare verkar ha klarat stormen relativt bra. Full-stack-utvecklare kom på andra plats på listor över de bästa jobben förra året, och vi kan se att detta fortsätter under 2022 och framåt. Sök bara på webben efter de mest efterfrågade tekniska färdigheterna 2022 och du hittar saker som webbutveckling, mjukvaruteknik, molntjänster, DevOps och problemlösning.

Särskilt full-stackutveckling kommer att fortsätta att vara mycket attraktiv för arbetsgivare.

Sergio Granada skrev för TechCrunch och noterade hur full-stack-utvecklare har varit en integrerad del av verksamheten under Covid-19-krisen:

”Som svar på coronavirus-pandemin så kan förmågan att arbeta med full-stackutveckling göra ingenjörer extremt säljbara när företag inom alla branscher migrerar sin verksamhet till en virtuell värld. De som snabbt kan utveckla och leverera mjukvaruprojekt, tack vare full-stack-metoder har den bästa chansen att stå överst på ett företags eller kunds önskelista.”

Om du är angelägen om att kvantifiera efterfrågan på webbutvecklare, sök då efter roller som ”webbutvecklare” eller ”full-stack-utvecklare” i ditt område på webbplatser som indeed, Arbetsförmedlingen och LinkedIn. Jag gjorde en snabb sökning efter webbutvecklingsroller i Sverige och hittade tusentals lediga jobb, och gjorde sen om samma sökning i USA och hittade i skrivande stund över 60 000 lediga tjänster där. Så är man beredd att flytta dit jobben finns så lär det inte bli några problem.

Som du kan se så fortsätter webbutvecklare att vara efterfrågade – trots, och kanske ännu mer på grund av, den pågående coronavirus-pandemin.

På tal om det, hur har Covid-19 påverkat webbutvecklingsbranschen? Låt oss ta en titt.

Hur har Covid-19 påverkat branschen?

Medan många branscher har kämpat (och fortsätter att göra det) som ett resultat av coronavirus-pandemin, så har teknikbranschen klarat sig relativt bra. Många organisationer förlitar sig på digitala verktyg för att göra det möjligt för dem att arbeta på distans, vilket lägger ännu större vikt vid tekniken och de människor som bygger den. Som sådan förutser många en branschboom: enligt Market Data Forecast så kommer teknikindustrin att växa från 131 miljarder USD 2020 till 295 miljarder USD 2025.

Naturligtvis så kan nya och blivande webbutvecklare förvänta sig vissa förändringar till följd av Covid-19. Först och främst är det viktigt att överväga ökningen av distansarbete. När det gäller att leta efter ditt första jobb inom området så bör du vara beredd att arbeta på distans åtminstone en del av tiden, om inte på heltid. Lyckligtvis så är webbutveckling en karriär som lämpar sig väl för distansarbete.

Jag räknar också med att jobben för webbutvecklare kommer att öka i vissa sektorer som ett direkt resultat av de produkter och tjänster som är mest efterfrågade just nu. Till exempel så kommer sektorer som sjukvård, media och underhållning, onlinebanker, distansutbildning och e-handel att fortsätta växa för att spegla konsumenternas behov och beteenden i en mer socialt avlägsen värld.

Sammantaget så har effekten av Covid-19 på teknikbranschen och webbutvecklare varit minimal jämfört med andra sektorer. Även om situationen fortfarande håller på att utvecklas så kan nya och blivande webbutvecklare känna sig säkra på att de ger sig in på en framtidssäker karriär.

Så… ska du bli webbutvecklare 2022?

Så vad blir utslaget? Är det ett bra tillfälle att bli webbutvecklare nu?

Om vi tittar på arbetsmarknaden och den förväntade sysselsättningstillväxten tror jag att svaret är ganska så tydligt. Nu är en utmärkt tid att bli webbutvecklare! Nu mer än någonsin är tekniken avgörande för hur vi arbetar, kontaktar nära och kära, får tillgång till sjukvård, handlar… och listan bara fortsätter. Om du funderar på att bli delaktig i den här spännande branschen och bygga framtidens teknik, då säger jag att du ska göra det.

Men först, låt oss gå tillbaka till grunderna. Vad är webbutveckling egentligen, och vad gör en webbutvecklare egentligen? Fortsätt läsa för att ta reda på det.

2. Vad är webbutveckling?

Webbutveckling är processen att bygga webbplatser och applikationer för internet, eller för ett privat nätverk som kallas intranät. Webbutveckling handlar inte om designen av en webbplats; snarare handlar det om kodning och programmering som driver webbplatsens funktionalitet.

Från de enklaste, statiska webbsidorna till sociala medieplattformar och appar, från e-handelswebbplatser till innehållshanteringssystem (CMS); alla verktyg vi använder via internet dagligen, de har byggts av webbutvecklare.

Webbutveckling kan delas upp i tre lager: kodning på klientsidan (frontend), kodning på serversidan (backend) och databasteknik.

Låt oss ta en titt på vart och ett av dessa lager lite mer detaljerat.

Klientsidan

Skript på klientsidan, eller frontend-utveckling, hänvisar till allt som slutanvändaren upplever direkt. Kod på klientsidan körs i en webbläsare och relaterar direkt till vad folk ser när de besöker en webbplats. Saker som layout, typsnitt, färger, menyer och kontaktformulär drivs av frontend.

Serversidan

Server-side scripting, eller backend-utveckling, handlar om vad som händer bakom kulisserna. Backend är i huvudsak den del av en webbplats som användaren faktiskt inte ser. Den ansvarar för att lagra och organisera data och se till att allt på klientsidan går smidigt. Den gör detta genom att kommunicera med frontend.

Närhelst något händer på klientsidan – till exempel om en användare fyller i ett formulär – så skickar webbläsaren en förfrågan till serversidan. Serversidan ”svarar” med relevant information i form av frontend-kod som webbläsaren sedan kan tolka och visa.

Databasteknik

Webbplatser är också beroende av databasteknik. Databasen innehåller information om alla filer och allt innehåll som behövs för att en webbplats ska fungera och lagrar den på ett sådant sätt att det är enkelt att hämta, organisera, redigera och spara. Databasen körs på en server, och de flesta webbplatser använder vanligtvis någon form av relationsdatabashanteringssystem (RDBMS).

För att sammanfatta: frontend-, backend- och databastekniken arbetar alla tillsammans för att bygga och driva en fullt fungerande webbplats eller applikation, och dessa tre lager utgör grunden för webbutveckling.

Skillnaden mellan webbutveckling och webbdesign

Du kanske har hört termerna webbutveckling och webbdesign användas omväxlande, men det är två väldigt olika saker.

Föreställ dig en webbdesigner och webbutvecklare som arbetar tillsammans för att bygga en bil: utvecklaren skulle ta hand om alla funktionella komponenter, som motorn, hjulen och växlarna, medan designern skulle ansvara för båda de visuella aspekterna – hur bilens utseende, instrumentbrädans layout, designen av sätena – och för användarupplevelsen som bilen ger, så det blir en positiv upplevelse.

Webbdesigners designar hur webbplatsen ser ut och känns. De modellerar webbplatsens layout och ser till att den är logisk, användarvänlig och trevlig att använda. De överväger alla olika visuella element: vilka färgscheman och typsnitt som kommer att användas? Vilka knappar, rullgardinsmenyer och rullningslister ska finnas med, och var? Vilka interaktiva kontaktpunkter interagerar användaren med för att ta sig från punkt A till B? Webbdesign tar också hänsyn till webbplatsens informationsarkitektur, vilket fastställer vilket innehåll som ska inkluderas och var det ska placeras.

Webbdesign är ett extremt brett fält och kommer ofta att delas upp i mer specifika roller som ”User Experience Design”, ”User Interface Design” och ”Information Architecture”.

Det är webbutvecklarens jobb att ta denna design och utveckla den till en levande, fullt fungerande webbplats. En frontend-utvecklare tar den visuella designen som tillhandahålls av webbdesignern och bygger den med hjälp av kodningsspråk som HTML, CSS och JavaScript. En backend-utvecklare bygger sajtens mer avancerade funktionalitet, till exempel kassafunktionen på en e-handelssajt.

Kort sagt, en webbdesigner är arkitekten, medan webbutvecklaren är byggaren eller ingenjören.

3. Kort historik om World Wide Web

Webben som vi känner den idag har utvecklats under årtionden. För att hjälpa dig förstå hur webbutveckling fungerar, så låt oss gå tillbaka till där allt började och se hur internet har utvecklats under åren.

En tidslinje som visar historien om World Wide Web

1965: Det första WAN (Wide Area Network)
Internet är i grunden ett nätverk av nätverk som förbinder alla olika WAN. WAN står för ”Wide Area Network”, ett telekommunikationsnätverk som spänner över ett stort geografiskt avstånd. Det första WAN etablerades 1965 vid ”Massachusetts Institute of Technology”. Senare skulle detta WAN bli känt som ARPANET. Det finansierades ursprungligen av ”Advanced Research Projects Agency” vid det amerikanska försvarsdepartementet.

1969: Det första internetmeddelandet någonsin
I oktober 1969 skickade UCLA-studenten Charley Kline det första internetmeddelandet någonsin. Han försökte skicka ordet ”inloggning” till en dator på ”Stanford Research Institute” via nätverket ARPANET, men systemet kraschade efter de två första bokstäverna. Men ungefär en timme senare återhämtade sig systemet och hela texten levererades framgångsrikt.

1970-talet: Framväxten av LAN (Local Area Network)
I början av 70-talet utvecklades flera experimentella LAN-tekniker. LAN står för ”Local Area Network”, ett datornätverk som ansluter närliggande enheter i samma byggnader – som i skolor, universitet och bibliotek. Några anmärkningsvärda milstolpar inkluderar utvecklingen av Ethernet på Xerox Parc från 1973-1974, och utvecklingen av ARCNET 1976.

1982-1989: ”Transmission Control Protocol” (TCP), ”Internet Protocol” (IP), ”Domain Name System” och uppringd åtkomst
År 1982 uppstod ”Transmission Control Protocol” (TCP) och ”Internet Protocol” (IP) som ARPANET-protokollet, och TCP/IP förblir det vanliga internetprotokollet och är så än idag. 1983 etablerades domännamnssystemet, vilket ger ett mer användarvänligt sätt att märka upp och namnge webbplatser, det vill säga (stefan-pettersson.nu) istället för en serie siffror (188.114.241.35) som inte säger så mycket och för de flesta nog helt omöjligt att komma ihåg. 1987 levererade Cisco sin första router och 1989 blev World.std.com den första kommersiella leverantören av en uppringd internetåtkomst.

1990: Tim Berners-Lee och HTML
1990 utvecklade Tim Berners-Lee, en vetenskapsman vid CERN (European Organization for Nuclear Research) HTML-”HyperText Markup Language”. HTML blev, och är fortfarande, en grundläggande byggsten på internet.

1991: World Wide Web går mainstream
Med framväxten av den visuella webbläsaren så hittade ”World Wide Web” sin väg in i mainstream. 2018 så fanns det mer än 4 miljarder internetanvändare runt om i världen. Detta hade stigit till 4,66 miljarder aktiva användare i januari 2021, eller 59,5% av världens befolkning, enligt tillgänglig statistik.

4. Vad gör en webbutvecklare?

Webbutvecklarens roll är att bygga och underhålla webbplatser. Webbutvecklare kan arbeta internt eller frilansande, och de specifika uppgifterna och ansvarsområdena kommer att variera beroende på om de arbetar som frontend-, backend- eller full-stack-utvecklare. Full-stack-utvecklare är specialiserade på både frontend och backend; vi kommer att gå in mer i detalj om vad en fullstack-utvecklare gör senare.

Webbutvecklare ansvarar för att bygga en produkt som möter både klientens och kundens eller slutanvändarens behov. Webbutvecklare samarbetar med intressenter, kunder och designers för att förstå visionen: hur ska den slutliga webbsidan se ut och fungera?

En stor del av webbutvecklingen kretsar också kring att identifiera och åtgärda buggar för att hela tiden optimera och förbättra en webbplats eller ett system. Webbutvecklare är därför problemlösare och kommer regelbundet med lösningar och omarbetningar för att få saker och ting att fungera smidigt.

Naturligtvis så är alla webbutvecklare skickliga i vissa programmeringsspråk. Däremot kommer olika utvecklare att arbeta med olika språk beroende på deras specifika jobbtitel och kompetensområde. Låt oss ta en titt på de olika skikten av webbutveckling och de tillhörande uppgifterna lite mer i detalj.

En jämförelse av uppgifterna för en frontend-utvecklare vs. backend-utvecklare vs. full-stack-utvecklare.

Vad gör en frontend-utvecklare?

Det är frontend-utvecklarens jobb att koda frontend av en webbplats eller applikation; det vill säga den del av webbplatsen som användaren ser och interagerar med. De tar backend-data och gör den till något som är lätt att förstå, visuellt tilltalande och fullt fungerande för den dagliga användaren. De kommer att arbeta utifrån en design som tillhandahålls av webbdesignern och ge den liv med HTML, JavaScript och CSS (mer om dem senare!).

Frontend-utvecklaren implementerar webbplatsens layout, interaktiva- och navigeringselement som knappar och rullningslister, bilder, innehåll och interna länkar (länkar som navigerar från en sida till en annan inom samma webbplats). Frontend-utvecklare är också ansvariga för att säkerställa en optimal upplevelse på alla olika webbläsare och enheter. De kommer att koda webbplatsen på ett sådant sätt att det gör den responsiv eller anpassningsbar till olika skärmstorlekar, så att användaren får samma upplevelse oavsett om de besöker webbplatsen på mobil, stationär dator eller surfplatta.

Frontend-utvecklare kommer också att utföra användbarhetstester och fixa eventuella buggar som uppstår. Samtidigt kommer de att överväga bästa metoderna för SEO, underhålla hantering av mjukvaruarbetsflöden och utveckla verktyg som förbättrar hur användaren interagerar med en webbplats i vilken webbläsare som helst.

Vad gör en backend-utvecklare?

Backend är i huvudsak hjärnan bakom det användarna ser (frontend). En backend-utvecklare är därför ansvarig för att bygga och underhålla den teknik som behövs för att driva frontend, bestående av tre delar: en server, en applikation och en databas.

Koden som backend-utvecklare skapar säkerställer att allt som frontend-utvecklaren bygger är fullt fungerande, och det är backend-utvecklarens jobb att se till att servern, applikationen och databasen alla kommunicerar med varandra. Så hur gör de detta? Först använder de serverspråk som PHP, Ruby, Python och Java för att bygga applikationen. Sedan använder de verktyg som MySQL, Oracle och SQL Server för att hitta, spara eller redigera data och leverera den tillbaka till användaren med frontend-kod.

Precis som frontend-utvecklaren så kommer backend-utvecklaren att ha kontakt med kunden eller företagsägaren för att förstå deras behov och krav. De kommer sedan att leverera vad som beställts på ett antal olika sätt beroende på projektets detaljer.

Typiska backend-utvecklingsuppgifter inkluderar att skapa, integrera och hantera databasen, bygga server-side-programvara med backend-ramverk, utveckla och distribuera innehållshanteringssystem (för en blogg, till exempel), samt att arbeta med webbserverteknologier, API-integration och operationssystem.

Backend-utvecklare är också ansvariga för att testa och felsöka eventuella backend-element i ett system eller en applikation.

Vad gör en fullstack-utvecklare?

En full-stackutvecklare är någon som förstår, och kan arbeta med, ”full-stack” när det gäller teknik: det vill säga både frontend och backend. Full stack-utvecklare är experter på varje steg i webbutvecklingsprocessen, vilket innebär att de är välutrustade för att göra jobbet, men de kan också vägleda om strategi och bästa praxis som projektledare till exempel.

De flesta full-stack-utvecklare har många års samlad erfarenhet inom en mängd olika roller, vilket ger dem en solid grund över hela webbutvecklingsspektrumet. Full-stack-utvecklare är skickliga i både frontend- och backend-språk och ramverk, såväl som server-, nätverks- och värdmiljöer. De är också väl insatta i både affärslogik och användarupplevelse.

Mobilutvecklare

Webbutvecklare kan också specialisera sig på utveckling av mobilappar, antingen för iOS eller Android.

iOS-utvecklare bygger appar som körs med operativsystemet iOS – det som används av Apple-enheter. iOS-utvecklare är experter på Swift, programmeringsspråket som Apple skapat specifikt för sina appar.

Android-utvecklare bygger appar som är kompatibla med alla Android-enheter, till exempel Samsungs smartphones. Java var från början det officiella programmeringsspråket för Android, men har sedan ersatts av Kotlin, den nya uppkomlingen.

5. Programmeringsspråk, bibliotek och ramverk

För att bygga webbplatser och appar så arbetar webbutvecklare med språk, bibliotek och ramverk. Låt oss ta en titt på vart och en av dessa i detalj, liksom några andra verktyg som webbutvecklare använder i sitt dagliga arbete.

Vad är språk?

I en värld av webbutveckling är språken byggstenarna som programmerare använder för att skapa webbplatser, appar och mjukvara. Det finns alla olika typer av språk, inklusive programmeringsspråk, märkningsspråk, stilmallsspråk och databasspråk.

Programmeringsspråk

Ett programmeringsspråk är i huvudsak en uppsättning instruktioner och kommandon som talar om för datorn att producera en viss utdata. Programmerare använder så kallade ”högnivå” programmeringsspråk för att skriva källkod. Språk på hög nivå använder logiska ord och symboler, vilket gör dem lätta för människor att läsa och förstå. Språk på hög nivå kan klassificeras som antingen kompilerade eller tolkade språk.

C++ och Java, till exempel, är kompilerade högnivåspråk. De sparas först i ett textbaserat format som är begripligt för mänskliga programmerare men inte för datorer. För att datorn ska kunna köra källkoden så måste den konverteras till ett lågnivåspråk; dvs maskinkod. Kompilerade språk tenderar att användas för att skapa programvaror.

Tolkade språk som Perl och PHP behöver inte kompileras. Istället kan källkoden skriven på dessa språk köras genom en tolk – ett program som läser och kör kod. Tolkade språk används vanligtvis för att köra skript, till exempel de som används för att generera innehåll för dynamiska webbplatser.

Lågnivåspråk är de som direkt kan kännas igen av och köras på datorns hårdvara; de behöver inte tolkas eller översättas. Maskinspråk och assemblerspråk är några vanliga exempel på lågnivåspråk.

Några av de mest populära programmeringsspråken 2022 inkluderar Java, C, C++, Python, C#, JavaScript, PHP, Ruby och Perl.

Markup-språk

Markup languages används för att specificera formateringen av en textfil. Med andra ord, ett märkningsspråk talar om för programvaran som visar texten hur texten ska formateras. Markup-språk är helt läsbara för det mänskliga ögat – de innehåller standardord – men uppmärknings-taggarna är inte synliga i den slutliga utmatningen.

De två mest populära märkningsspråken är HTML och XML. HTML står för ”HyperText Markup Language” och används för att skapa webbplatser. När de läggs till i ett vanligt textdokument så beskriver HTML-taggar hur detta dokument ska visas av en webbläsare. För att förstå hur HTML fungerar, låt oss ta exemplet med feta taggar.

HTML-versionen skulle skrivas så här:

<b>Gör den här meningen i fetstil!</b>

När webbläsaren läser detta så vet den att den meningen ska visas i fet stil.

Det här är vad användaren ser:

Gör den här meningen i fetstil!

XML står för ”eXtensible Markup Language”. Det är ett märkningsspråk som till mycket liknar HTML. Men medan HTML utformades för att visa data med fokus på hur det ser ut, utformades XML enbart för att lagra och transportera data. Till skillnad från HTML är XML-taggar inte fördefinierade; snarare så skapas de av författaren till dokumentet.

Poängen med XML är att förenkla datadelning och transport, plattformsändringar och datatillgänglighet, eftersom det tillhandahåller ett mjukvaru- och hårdvaruoberoende sätt att lagra, transportera och dela data. Du kan lära dig mer om XML och hur det fungerar på många ställen online.

Stilmallsspråk

En stilmall är i grunden en uppsättning stilistiska regler. Stilmallsspråk används, bokstavligen, för att formatera dokument som är skrivna i märkningsspråk.

Tänk på ett dokument skrivet i HTML och formaterat med CSS (Cascading Style Sheets), ett formatmallsspråk. HTML är ansvarig för webbsidans innehåll och struktur, medan CSS bestämmer hur detta innehåll ska presenteras visuellt. CSS kan användas för att lägga till färger, ändra teckensnitt, infoga bakgrunder och ramar, samt för att formatera formulär. CSS används också för att optimera webbsidor för en responsiv design, för att säkerställa att de anpassar sin layout till vilken enhet användaren än använder sig av.

Databasspråk

Språk används inte bara för att bygga webbplatser, mjukvara och appar; de används också för att skapa och hantera databaser.

Databaser används för att lagra stora mängder data. Musikappen Spotify använder till exempel databaser för att lagra musikfiler, såväl som data om användarens lyssningspreferenser. På samma sätt så använder appar för sociala medier som Instagram databaser för att lagra användarprofilinformation; varje gång en användare uppdaterar sin profil på något sätt så kommer även appens databas att uppdateras.

Databaser är inte utformade för att förstå samma språk som appar är programmerade i, så det är viktigt att ha ett språk som de förstår – som SQL, standardspråket för att komma åt och manipulera relationsdatabaser. SQL står för ”Structured Query Language”. Den har sin egen uppmärkning och gör det i princip möjligt för programmerare att arbeta med data som finns i ett databassystem.

Vad är bibliotek och ramverk?

Webbutvecklare arbetar även med bibliotek och ramverk. Även om det kanske kan verka så, så är det inte samma sak – även om de båda finns där för att göra utvecklarens jobb enklare.

Bibliotek och ramverk är i huvudsak uppsättningar av förskriven kod, men biblioteken är mindre och tenderar att användas för mer specifika uppgifter. Ett bibliotek innehåller en samling användbar kod, grupperad för att kunna återanvändas senare. Syftet med ett bibliotek är att göra det möjligt för utvecklare att nå samma slutmål trots att det krävs mindre kod för att komma dit.

Låt oss ta exemplet med JavaScript, språket, och jQuery, ett JavaScript-bibliotek. Istället för att skriva, säg, tio rader kod i JavaScript, så kan utvecklaren använda den komprimerade, förskrivna versionen från jQuery-biblioteket – vilket sparar tid och ansträngning.

Ett ramverk innehåller färdiga komponenter och verktyg som gör att utvecklaren kan skriva sin kod snabbare, och många ramverk innehåller även bibliotek. Det ger utvecklaren en struktur att arbeta utifrån, och ramverket du väljer att arbeta med kommer till stor del att diktera hur du bygger din webbplats eller app, så att välja ett ramverk är ett stort beslut. Några populära ramverk inkluderar Bootstrap, Rails och Angular.

Det enklaste sättet att förstå bibliotek och ramverk är att föreställa sig att du bygger ett hus. Ramverket ger grunden och strukturen, samt instruktioner eller riktlinjer för att utföra vissa uppgifter.

Säg sen att du vill installera en ugn i ditt nya hem: då kan du köpa de separata komponenterna och bygga ugnen från grunden, eller så kan du välja att köpa en färdig ugn direkt från butiken. Precis som att bygga en webbplats, du kan skriva koden från början eller så kan du ta en förskriven kod från ett bibliotek och helt enkelt infoga den.

Andra webbutvecklingsverktyg

Webbutvecklare kommer också att använda en textredigerare, som Atom, Sublime eller Visual Studio Code, för att skriva sin kod; en webbläsare, som Chrome eller Firefox; och ett extremt avgörande verktyg: Git!

Git är ett versionskontrollsystem där utvecklare kan lagra och hantera sin kod. Som webbutvecklare är det oundvikligt att du gör ständiga ändringar i din kod, så ett verktyg som Git som gör att du kan spåra dessa ändringar och vända dem vid behov är extremt värdefullt. Git gör det också lättare att arbeta med andra team och att hantera flera projekt samtidigt. Git har blivit en sådan stapelvara i webbutvecklingsvärlden att det nu anses vara riktigt dålig praxis att inte använda det.

Ett annat extremt populärt verktyg är GitHub, ett molngränssnitt för Git. Det här verktyget erbjuder i princip all versionskontroll precis som i Git, men kommer också med sina egna funktioner som buggspårning, uppgiftshantering och projektwikis.

GitHub är inte bara värd för ”kodförråd”; det ger också utvecklare en omfattande verktygsuppsättning, vilket gör det lättare att följa bästa praxis för kodning. Det anses vara platsen för projekt med öppen källkod, och ger också en plattform för webbutvecklare att visa upp sina färdigheter.

6. Hur man blir webbutvecklare

En karriär inom webbutveckling är utmanande, ekonomiskt givande och har mycket att erbjuda när det gäller anställningstrygghet. Tillgänglig statistik förutspår en 15% sysselsättningstillväxt för webbutvecklare mellan 2016 och 2026 – vilket är mycket snabbare än genomsnittet – och webbutvecklare är rankat som den 8:e bästa jobbtiteln inom teknik baserat på lön och sysselsättningsgrad.

I skrivande stund är medellönen för en webbutvecklare 46 500 kr per månad. Naturligtvis så varierar lönen beroende på plats, år av erfarenhet och de specifika kompetenser du tar med dig till bordet.

När du väl har bestämt dig för vilken typ av programmerare du vill bli så kan det vara intressant att undersöka vad snittlönerna för dessa är.

Börja med din utbildning

Det första steget till en karriär inom webbutveckling är att lära sig nödvändiga språk, bibliotek och ramverk. Du måste också bekanta dig med några av de ovan nämnda verktygen, såväl som en del vanliga terminologier. För en nybörjarvänlig introduktion, börja med dessa 50 buzzwords för webbutveckling som alla blivande kodare bör känna till.

När det gäller de språk du lär dig så beror allt på om du vill fokusera på frontend- eller backend-utveckling. Alla webbutvecklare bör dock kunna HTML, CSS och JavaScript, så börja med att lära dig dessa tre.